PainIsTemporaryGloryIsForever

Ja, 5 dagar kvar. Efter 4 mil de två senaste dagarna så kändes kroppen seg idag. Funderade allvarligt på att hoppa över löpningen idag faktiskt. Men kände samtidigt att det vore gött med en riktig genomkörare inför Varvet. Så fick bli 7,74km i bra tempo, eller mycket bra tempo om jag får säga det själv. Närmare bestämt 3.47min / km i snitt och en medelpuls på 167 slag / min. Känner att alla långdistansträningar som jag och Karin haft börjar ge resultat. Lättare att hålla ett högre tempo på kortare sträckor nu. Riktigt kul att springa när resultaten bara blir bättre och bättre. Även Karin har förbättrat sig en hel del, och därmed är det roligare att springa med henne också.

Högervaden mår sådär just nu. Men nu kommer den få vila lite fram till lördag vilket antagligen gör susen!

Har funderat lite över vad som egentligen är roligast? Att springa 1 mil, eller längre sträckor? 1 mil kan ju trots allt de flesta springa. Givetvis olika snabbt. Men längre lopp är lite mer utmanande. Se hur långt man kan springa? Pressa en själv till det yttersta och sen lite till. Lidingöloppet i september är på 3 mil. Ska bli grymt skoj! Men inom ett år hoppas jag på att jag sprungit längre än 5 mil. Vet inte om Karin tycker jag är galen när jag börjar prata om 5 mil, eller om hon vill följa med på resan? Hoppas givetvis på det sista...

... men jag älskar dig även annars!